Syftet med projektet har varit att undersöka vilka delar av konstruktionen som i praktiken utgör de mest betydande köldbryggorna hos vanligt förekommande hustyper från miljonprogramstiden. Detta för att kunna ta fram generella, praktiskt användbara och kostnadseffektiva metoder som kan åtgärda energiförluster, komfortproblem och fukt/nedsmutsning i byggnader som står inför renovering under kommande år. Undersökningen fokuserar på flerbostadshus byggda 1965-1975.
Projektet konkluderade att den ISO-standard som finns att tillgå för att genomföra termografering inte kan följas men att en fältstudie kan ge svar på vilken konstruktionstyp som använts och vilka de största köldbryggorna är. Termografering kan användas för att skaffa en helhetsbild av byggnadens kondition och användas som kommunikationshjälpmedel för att diskutera åtgärder med såväl brukare som ägare. I arbetet har förslag på riktlinjer vid dokumentation vid genomförande av en termograferingsstudie i fält tagits fram.
Slutrapport
Bilaga 1: Work shop presentation av resultat, tillämpbarhet och potential vid termografering av flerbostadshus
Bilaga 2: Riktlinjer och dokumentation av utvändig termografering
Projektledare
Linda Martinsson,Skanska