Offentliga byggnader skall ligga steget före övriga byggnader gällande energieffektivisering. En allt högre andel kommuner arbetar aktivt med energieffektiv nyproduktion av exempelvis skolor, daghem, idrottshallar och andra kommunala byggnader. Många centrala befintliga kommunala byggnader som byggdes under 60- och 70 talet står nu inför behov av upprustning. En studie har genomförts där ett tjugotal kommunala byggnaders energibesparingspotential har undersökts. Byggnaderna är kommun/stadshus och i viss mån bibliotek/kulturhus, vilka ligger i större och mindre kommuner i Halland och Västra Götaland
Studien visar att det finns potential att energieffektivisera befintliga kommunala byggnader, dock saknas fortfarande många byggnader en genomförd energianalys och det är därför svårt att få en samlad bild av den totala energibesparingspotentialen. De byggnader som genomgått en energianalys delades in i två grupper. Grupp 1 med bättre energiprestanda där uppskattningsvis en energi besparingar på 10-20 % kan nås, medan grupp 2 har en högre energibesparingspotential där uppskattningsvis en energi besparingar på upp mot 50 % kan nås. Några kommuners arbete med de aktuella byggnaderna belyses särskilt i rapporten, då dessa representerar olika angreppssätt. Vidare beskrivs det energieffektiviseringsarbete som bedrivs i kommunerna och vad kommunerna anser krävs för att öka takten i arbetet. Studien visar att de kommuner som kommit lite längre i arbetet ofta har ett politiskt stöd och ett bra samarbete mellan det strategiska och det fastighetsnära arbetet. Det är av stor betydelse hur energifrågorna hanteras inom kommunen, där en bred politisk förankring och flera centrala tjänstemän som ”eldsjälar” är ett lyckat koncept. En viktig fråga som flera fastighetskontor uppmärksammat är att det behövs ett genomtänkt mål- och strategiarbete i kommunen, men kanske framförallt en ökad satsning på utförandeverksamhet.
Det är även viktigt att sprida de beprövade metoder som finns på marknaden dvs Totalprojektmetodiken och EPC. Samarbeten mellan kommuner kan vara en annan framkomlig väg. Det finns exempel på detta mellan kommunerna Härryda, Bollebygd och Mark liksom i Dalslandskommunerna. Studien visar även att det är viktigt att lyfta goda exempel och visa på en uppsjö lösningar och möjligheter, då varje byggnad är individuell. En större publicitet kring energieffektiv ombyggnad kan också göra det mer attraktivt att arbeta med frågorna. Det är i dagsläget betydligt enklare att få uppskattning för en satsning på en energieffektiv nybyggnad av en skola eller förskola. Det borde istället premieras högre att lyckas ta helhetsgrepp om en energieffektiv ombyggnad eller renovering. Det är i det redan byggda den stora energieffektiviseringspotentialen finns. Ett gott råd är därför att ge kommunerna bättre möjligheter att ta tillvara denna potential och att ge större uppmärksamhet åt det som faktiskt händer inom området.
Slutrapport
Projektledare:
Joa Ivarsson, CA consult
Offentliga byggnader skall ligga steget före övriga byggnader gällande energieffektivisering. En allt högre andel kommuner arbetar aktivt med energieffektiv nyproduktion av exempelvis skolor, daghem, idrottshallar och andra kommunala byggnader. Många centrala befintliga kommunala byggnader som byggdes under 60- och 70 talet står nu inför behov av upprustning. En studie har genomförts där ett tjugotal kommunala byggnaders energibesparingspotential har undersökts. Byggnaderna är kommun/stadshus och i viss mån bibliotek/kulturhus, vilka ligger i större och mindre kommuner i Halland och Västra Götaland
Studien visar att det finns potential att energieffektivisera befintliga kommunala byggnader, dock saknas fortfarande många byggnader en genomförd energianalys och det är därför svårt att få en samlad bild av den totala energibesparingspotentialen. De byggnader som genomgått en energianalys delades in i två grupper. Grupp 1 med bättre energiprestanda där uppskattningsvis en energi besparingar på 10-20 % kan nås, medan grupp 2 har en högre energibesparingspotential där uppskattningsvis en energi besparingar på upp mot 50 % kan nås. Några kommuners arbete med de aktuella byggnaderna belyses särskilt i rapporten, då dessa representerar olika angreppssätt. Vidare beskrivs det energieffektiviseringsarbete som bedrivs i kommunerna och vad kommunerna anser krävs för att öka takten i arbetet. Studien visar att de kommuner som kommit lite längre i arbetet ofta har ett politiskt stöd och ett bra samarbete mellan det strategiska och det fastighetsnära arbetet. Det är av stor betydelse hur energifrågorna hanteras inom kommunen, där en bred politisk förankring och flera centrala tjänstemän som ”eldsjälar” är ett lyckat koncept. En viktig fråga som flera fastighetskontor uppmärksammat är att det behövs ett genomtänkt mål- och strategiarbete i kommunen, men kanske framförallt en ökad satsning på utförandeverksamhet.
Det är även viktigt att sprida de beprövade metoder som finns på marknaden dvs Totalprojektmetodiken och EPC. Samarbeten mellan kommuner kan vara en annan framkomlig väg. Det finns exempel på detta mellan kommunerna Härryda, Bollebygd och Mark liksom i Dalslandskommunerna. Studien visar även att det är viktigt att lyfta goda exempel och visa på en uppsjö lösningar och möjligheter, då varje byggnad är individuell. En större publicitet kring energieffektiv ombyggnad kan också göra det mer attraktivt att arbeta med frågorna. Det är i dagsläget betydligt enklare att få uppskattning för en satsning på en energieffektiv nybyggnad av en skola eller förskola. Det borde istället premieras högre att lyckas ta helhetsgrepp om en energieffektiv ombyggnad eller renovering. Det är i det redan byggda den stora energieffektiviseringspotentialen finns. Ett gott råd är därför att ge kommunerna bättre möjligheter att ta tillvara denna potential och att ge större uppmärksamhet åt det som faktiskt händer inom området.