Det känns bra att konstatera att byggbranschens utveckling när det gäller nyproduktion av lågenergibyggnader verkligen ligger rätt i tiden. Skenande energipriser visar på att de satsningar och den kunskapsuppbyggnad som gjorts inom LÅGAN i över ett decennium har varit helt rätt. Det finns naturligtvis ytterligare stor utvecklingspotential och den jobbar vi med kontinuerligt. Likaså är det viktigt att få fart på renovering av befintliga byggnader med energieffektivisering i fokus.

Det var ett tag sedan vi hörde av oss med uppdateringar inom LÅGAN. Detta nyhetsbrev ägnar vi därmed helt åt att berätta om de projekt som rapporterats under våren 2022.   

I höst kommer vi att ha stort fokus på energieffektivisering vid renovering. Detta för att stärka kunskapen hos alla aktörer om möjligheter med energieffektivisering vid renovering. Vi återkommer om detta.  

Med önskan om trevlig läsning!

Christine Olofsson, ordförande i LÅGAN

Uppvärmning av bodetableringar sker idag vanligen med direktverkande el och med stora värmeförluster. Intervjuer med bodtillverkare, -uthyrare och entreprenörer visar på intresse och behov att ta fram lösningar som förenklar tätningen mellan bodar.

Tätning mellan bodar är ett manuellt arbete som görs på plats, vilket gör det tidkrävande och kostsamt. Det är idag långt ifrån alla etableringar där detta genomförs och resultatet tycks dessutom sällan vara fullgott. 

Tätning mellan bodar är ett manuellt arbete som görs på plats, vilket gör det tidkrävande och kostsamt. Det är idag långt ifrån alla etableringar där detta genomförs och resultatet tycks dessutom sällan vara fullgott. 

I förstudien diskuteras även möjligheter och hinder för användning av vattenburen värme i byggbodar. Åsikterna om huruvida vattenburen värme i bodar är rätt väg framåt skiljer sig åt. Det är visserligen önskvärt att frångå direktverkande el, men att konvertera till ett vattenburet system innebär många svårigheter. Läs mer i rapporten här.

Möjligheter för en innovationsupphandling av tätningslösningar undersöks nu vidare. Läs mer här.

I takt med att bebyggelsen energieffektiviseras blir den energi som släpps iväg med spillvatten en allt större andel av den inköpta energin till en byggnad. Därav har några flerbostadshus- och lokalfasatighetsägare installerat olika former av energiåtervinning.

Energiåtervinning kan dels ske med passiv teknik och dels i kombination med ackumulering och värmepump.

- Fastighetsägarna har överlag goda erfarenheter av energiåtervinning men också flera rekommendationer som kan gynna framtida installationer berättar projektledare Christoffer Alm från CIT Energy Management som intervjuat fastigsägarna.

- Dock finns det ett behov av mer mätning och uppföljning.

Den nationella energiåtervinningspotentialen från spillvatten med ackumulering och värmepump uppskattas till 5 800 GWh. Inkludering av värmepump kräver dock tillförsel av el, varpå en analys av energiåtervinningslösningens påverkan på primärenergitalet bör beaktas. I rapporten presenteras flera goda exempel.

Rapport.

För att ta fram bra metoder för att öka resurseffektiviteten på byggarbetsplatser behövs kunskap om vilka aktiviteter som har stor energianvändning. Men hur ska man mäta för att få fram rätt information?

Inom LÅGAN har en generell mätplan med kravspecifikation och checklistor tagits fram. I ett branschgemensamt projekt testas mätplanen nu i 12 byggprojekt för vidareutveckling av mätplan och kunskapsuppbyggnad om energianvändning.  

- Vi behöver mäta mer strukturerat för att kunna dra bättre slutsatser berättar Johan Svensson från Peab som ansvarar för projektet gentemot SBUF. 

Projektet pågår under 2022-2024 och har finansiering både från Energimyndigheten och SBUF (Svenska byggbranschens utvecklingsfond).  

Här hittar du den generella mätplanen eller hos SBUF och här kan du läsa mer om mätprojektet. 

För att minska energianvändningen och klimatpåverkan har en branschgemensamma kriterier tagits fram för energiklassning av byggbodar och bodetableringar inom LÅGAN.

Byggbodar och bodetableringar har i flera studier visat på en stor energieffektiviseringspotential. I samband med ett ökat intresse av att skapa energieffektiva byggarbetsplatser finns behov av på ett enkelt sätt kunna hyra eller köpa energieffektiva byggbodar eller ställa krav vid upphandling.

Rentalföretagen tar nu över huvudmannaskapet och ska bland annat arbeta med att ta fram en vägledning för hur klassningssystemet ska användas. I slutet av 2022 kommer det att vara möjligt att klass de första bodarna.

Läs mer här och se här.

I en studie har avvikelser och kritiska jämförelser av funktioner i installationssystem med stöd av mätdata och platsbesök analyserats i ett antal byggnader.

- De erfarenheter som samlats i rapporten bygger förutom analysen på diskussioner med fastighetsägare, driftpersonal, konsulter, entreprenörer och tillverkare berättar projektledare Per Kempe, PE Teknik & Arkitektur

Projektet avser att öka branschens kunskap och belysa vanliga fel och bristers betydelse för energianvändningen. För detta ändamål föreslås en erfarenhetsdatabas för spridning av kunskapen på LÅGANs hemsida i samarbete med BeBo och BELOK. Flera exempel på erfarenhetstexter och rapporten hittar du här.

Energihjälpen är ett Excelbaserat verktyg som sammanställer beställarkrav, gransknings-, uppföljnings- och verifieringsunderlag för en byggnads energiprestanda.

I Energihjälpen redovisas byggnadens beräknade energiprestanda tillsammans med de väsentliga indata som använts vid beräkningen. Formuläret avser att underlätta kommunernas granskning och vara ett stöd för byggherrens egenkontroll av att en ny byggnad har tillräckliga förutsättningar för att uppfylla lagkrav för energianvändning.

- Energihjälpen har nu omarbetats i Excell-format och utökats med en verifieringsmall så att uppföljning med mätning kontinuerligt kan analyseras direkt i mallen berättar projektledare Per Levin, PE Teknik & Arkitektur

Energihjälpen har också anpassats för uppföljning även av Upphandlingsmyndighetens frivilliga krav.

Läs mer och hämta mallen här.