Trots en förändrad värld avser LÅGAN att fortsatt arbeta med att initiera utvecklings- och demonstrationsprojekt som kräver samverkan mellan byggherrar, entreprenörer och andra aktörer i bygg- och fastighetsbranschen och därmed ge inspel i pågående arbeten med sektorsstrategier och färdplaner. 

Nu finns resultat från fyra förstudier inom LÅGAN som visar på att vi fortsatt behöver jobba med att både ta fram nya kunskap och implementera den kunskap som finns för att påverka hur vi bygger lågenergibyggnader i framtiden. Fokus i dessa är hur vi säkerställer att projekterad energiprestanda verkligen uppnås och hur vi kan lära oss mer av energianvändning på själva byggarbetsplatsen.

För att säkerställa att byggnader byggs med långsiktigt fokus på låg energianvändning bjuder vi in till en workshop om behov av kompletterande krav till Boverkets energihushållningskrav.

Läs mer om allt detta nedan.

Trevlig läsning!
Birgitta Govén, ordförande i LÅGAN-programmet

Vill du vara med och diskutera hur framtida krav på byggnadens energiprestanda skulle kunna se ut?

Ta då chansen att delta vid något av följande tillfällen:

• Onsdag 3 juni kl. 9.00 - 11.00
• Tisdag 9 juni kl. 10.00 - 12.00
• Tisdag 16 juni kl. 9.00 - 11.00

Boverkets nya energihushållningsregler planeras att träda i kraft 1 juli 2020. De nya reglerna innebär att viktningsfaktorer ersätter primärenergifaktor vid framräkning av en byggnads energiprestanda, samt att kravnivåerna för en byggnads primärenergital och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient justeras.

Men behöver de nya kraven kompletteras för att säkerställa att byggnader uppförs med goda egenskapskrav när det gäller byggnadens klimatskärm?

Som ett underlag för fortsatt utredning har krav på använd energi, nettovärme för uppvärmning, värmeförlusttal, värmeeffektbehov och solvärmelast analyserats på uppdrag av Energimyndigheten och Boverket. Resultatet av analysen presenteras vid detta webbinarium. I en efterföljande workshop diskuteras hur framtida kompletterande krav på byggnadens energiprestanda skulle kunna utformas för att säkerställa att byggnadens energibehov blir lågt.

Läs mer och anmäl dig här.

Torkning av betong under byggproduktion kan dels ske enbart med god klimathållning och dels i kombination med avfuktning. Avfuktning av betong under byggproduktion har fördelen att det kan ge bättre kontroll över torkningsförloppet och en förkortad torktid men det kräver samtidigt energi.

En enkätstudie visar att energianvändningen för klimathållning och avfuktning kan varierar mellan 1,7–100 kWh/m². Byggherren ställer sällan krav på klimathållande och avfuktande utrustnings energieffektivitet och i en tredjedel av projekten påbörjas klimathållning och avfuktning innan tätt hus har uppnåtts

Den energibesparande potentialen är stor. Till exempel kan tillfällig tillslutning av fasaden minska energianvändningen för uppvärmning med cirka 50 % under vintermånader. Ett annat exempel är luftridåer som kan minska energianvändningen för uppvärmning med 1000–2000 kWh/port under vinterhalvåret.

- Vår studie visar att det både finns ett stort kunskapsgap kring hur stort energibehov som behövs för avfuktning och klimathållning i branschen och att vi behöver implementera fler arbetsrutiner för att minska klimatpåverkan, berättar Nicklas Karlsson från Skanska, som är projektledare.

Läs rapporten här.

Flera utvärderingsprojekt genomförda de senaste åren visar att den faktiska energianvändningen i drift ofta är betydligt högre än den som byggnaden projekterats för.

För att öka möjligheten att byggnaderna uppfyller den beräknade energiprestandan föreslås en ny metod: Stegvis verifiering av funktionskrav för byggnaders delsystem. Det har genomförts en förstudie där förslag har tagits fram kring hur stegvis verifiering skulle kunna samordnas med Svebys Energiverifikat.

- Nya byggnader har ofta en högre energianvändning än beräknat. Detta har fler orsaker. För att reducera dessa brister bör en funktionsorienterad byggprocess användas med återkoppling till tidiga skeden med avseende på hur väl funktionskraven uppfylls. Detta kan adresseras med metoden ”Stegvis verifiering av delsystem”, berättar Per Kempe från PE Teknik & Arkitektur som är projektledare.

Läs rapporten här.

Intresset för att skapa energieffektiva byggarbetsplatser ökar. Ett steg för att uppnå detta är att använda energieffektiva byggbodar.

Det finns därför stort intresse bland beställare och leverantörer av byggbodar att införa ett energiklassningssystem för dessa. Inför utveckling av ett energiklassningssystem har en förstudie genomförts där energianvändning och klimatpåverkan under byggbodens livscykel undersöks.

Resultatet visar att energieffektiva bodar också minskar påverkan på växthuseffekten. Den minskning av koldioxidutsläpp som härrör från minskad energianvändning är i många fall högre än den inbyggda koldioxid som har sitt ursprung i det extra isoleringsmaterial eller den tekniska utrustning som används för att göra boden energieffektiv.

- Genom denna förstudie visar vi att energieffektiva byggbodar kan vara bra även utifrån ett livscykelperspektiv berättar projektledare Karin Glader från CIT Energy Management.  

Läs rapporten här.

Idag finns mycket kunskap kring hur man bygger energieffektivt. Trots detta uppfylls i många fall inte energikraven i praktiken.

ByggaE syftar till att stötta en tydligare hantering av energifrågorna genom byggprocessen. För att öka användningen av metoden har hinder och möjligheter för att använda ByggaE undersökts.

Studien visar att ett av de viktigaste hindren för ByggaE handlar om att metoden är okänd men också om nyttan med att använda metoden. Nyttan av låg energianvändning ger ekonomisk utdelning för de som i ett senare skede betalar för energianvändningen, vilka ofta inte är aktiva i byggprocessen. Undantag är byggherrar som bygger, äger, förvaltar och betalar energiräkningen för sitt eget bestånd.

Drivkrafterna som identifierats handlar om att nå energimålen, ha en tydligare process och att göra saker i rätt ordning.

- Baserat på de hinder, drivkrafter och mervärden som visats har en metodik för genomförandet av ett framgångsrikt demonstrationsprojekt för ByggaE tagits fram, berättar Anna-Lena Lane från RISE som är projektledare.

Läs rapporten här.