Nyhetsbrev från LÅGAN

Hej alla lågenergihusvänner!

Välkomna till en spännande höst. I LÅGAN rivstartar vi med flera projekt som bidrar till omställningen mot byggnader med låg energianvändning. Även om byggtakten minskar något så är den fortsatt hög och det finns stora möjligheter att öka antalet lågenergibyggnader.

De utmaningar som vi fokuserar på i de nya projekten är hur energianvändning i färdig byggnad kan säkerställas i bygglovsprocessen, hur vi kan ställa krav på energieffektiva bodar och hur klimatredovisningsmetoder kan vara en hjälp för att komma längre.

Lika viktigt som att själva byggnaden har låg energianvändning är det att materialtillverkning och själva uppförandet av byggnaden sker med ett lågt klimatavtryck. För att ta tag i den frågan sjösätter vi nu en färdplan för en fossilfri och konkurrenskraftig bygg- och anläggningssektor.
En uppskattning av en byggnads klimatavtryck görs med hjälp av livscykelanalyser. Vill du lära dig mer om vad en livscykelanalys är så finns nu möjlighet i Energilyftet.

För att lyckas med färdplanen behöver även våra befintliga byggnader bli mer energieffektiva. I LÅGANs databas finns nu två nya bra exempel på lyckade renoveringar.

Läs mer om allt detta nedan.

Vänliga hälsningar,
Birgitta Govén, ordförande LÅGAN-programmet

Hantering av energifrågan i bygglovsprocessen

Nya byggregler baserade på primärenergi trädde i kraft den 1 juli 2017 och kommer att träda i full kraft 1 januari 2019. Detta gör att ny hantering behövs vid bygglov, utformande av kontrollplaner och uppföljning. Flera studier har också visat att många nya byggnader inte lever upp till projekterad energiprestanda och gällande byggregler.

– För entreprenörer som arbetar i flera kommuner är det viktigt att det finns ett enhetligt synsätt och att inlämnade handlingar är likartade i de olika kommunerna. Detta underlättar arbetet och minskar hanteringskostnader berättar Pär Åhman Sveriges Byggindustrier.

Projektet genomförs genom dialog i ett stort antal kommuner runt om i hela landet med bygglovshandläggare, byggnadsinspektörer, kontrollansvariga, byggherrar och entreprenörer. Slutprodukten förväntas bli en vägledning med mall för hur energiberäkningar bör redovisas och hur uppföljning och verifiering av energiprestanda bör gå till.

– Vi hoppas att det ska bli både ett bra stöd för kommunerna och ett verktyg för att den projekterade energiprestandan uppnås i färdig byggnad. Det behövs också vägledning till hur avvikelser ska kunna hanteras berättar Andreas Hagnell på Sveriges Kommuner och Landsting.

Projektet är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Byggindustrier och LÅGANs nätverk med stöd från Energimyndigheten. Samarbete kommer också att ske med nätverket SVEBY.

Energiklassning av byggbodar

Lika viktigt som att själva byggnaden har låg energianvändning är det att etableringen och uppförandet också sker energieffektivitet . Av energianvändningen på en byggarbetsplats är uppvärmning av byggbodar och belysning av arbetsplatsen de mest energislukande.

– Det är därmed naturligt att vi vill ställa krav på bodar med förutsättningar för låg energianvändning vid en entreprenad berättar Johan Svensson från PEAB.

Projektet är en förstudie som undersöker möjlig efterfrågan från byggherrar och entreprenörer av energiklassade byggbodar och viljan att erbjuda sådana produkter från tillverkare och uthyrare. Vidare undersöks hur kriterier bör utformas och vilka kriterier som kan behöva ställas utöver egenskapskrav för en låg energianvändning, till exempel på arbetsmiljö, farliga ämnen, säkerhet eller brand.

Projektet leds av PEAB och deltagare är NCC, Skanska, Lambertsson, JM, Cramo och Sveriges Byggindustrier.

	Kartläggning av klimatredovisningsmetoder På marknaden idag finns en rad olika metoder för att redovisa klimatpåverkan från en byggnads resurs – och energianvändning under dess livscykel. Redovisningsmetoderna skiljer sig åt avseende dess grundläggande syfte och det sammanhang de tagits fram för att användas i. Flertalet av dessa metoder utgår från regelrätta livscykelanalyser men de varierar i systemsyn och angreppssätt, tillämpning och omfattning. Olika bedömningar görs för hur resultaten ska redovisas när det gäller systemgränsdragning, allokering och konsekvensbedömningar. – Redovisningsmetoderna har tidigare använts främst i forsknings- och utvecklingsprojekt men börjar nu även användas som krav vid upphandling eller för att sätta målsättningar för ett byggprojekt berättar Ulla Janson från Skanska. Därför behöver vi ha en bättre förståelse av vad de redovisar och i vilka sammanhang de bör användas. Projektet avser att på ett sakligt, enkelt och överskådligt sätt beskriva olika redovisningsmetoder för klimatpåverkan, dess för- och nackdelar och rekommendera i vilka sammanhang det kan anses vara lämpliga att använda dem. Projektet genomförs av Skanska, NCC och CIT Energy Management.

	Implementering av färdplanen kör igång Färdplanen för en fossilfri och konkurrenskraftig bygg- och anläggningssektor togs fram på uppdrag av regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige med Skanska som projektledare. Resultatet blev bland annat 26 uppmaningar riktade till riksdag och regering samt alla aktörer i hela värdekedjan – arkitekter, konsulter, materialleverantörer, byggentreprenörer, fastighetsägare med flera. I april skedde ett högtidligt överlämnande av den färdiga färdplanen undertecknad av mer än 70 företag och organisationer till näringsminister Mikael Damberg och klimatminister Isabella Lövin. Sveriges Byggindustrier tar nu ansvaret för att implementera färdplanen i hela värdekedjan. – Vi behöver säkerställa att det blir verkstad av ambitionerna berättar Birgitta Govén från Sveriges Byggindustrier. Vi har redan haft vår första workshop med över 50 representanter från företag och organisationer som har skrivit på färdplanen. Den präglades av hög kreativitet, mycket inspiration och vilja till samverkan. Inledningsvis kommer det fortsatta arbetet att lägga fokus på upphandlingskrav, uppföljning och verifiering samt kunskapshöjande åtgärder. Läs mer

Nu kan du lära dig mer om vad en livscykelanalys är

Energilyftet är en gratis webbutbildning som du kan göra själv när du har tid över. I Energilyftet får du en helhetssyn över byggprocessen kopplat till lågenergibyggande gällande nyproduktion och renovering. Energilyftet vänder sig i första hand till beställare, ingenjörer, arkitekter, byggprojektledare och tekniska förvaltare.

Nu är Energilyftets webbutbildning uppdaterad dels med en introduktion till livscykelanalyser och dels en del om primärenergital i de nya byggreglerna (BBR25) som träder i full kraft 1 januari 2018.

Lär dig mer om livscykelanalyser i del 2. I del 1 kan du beräkna byggnadens primärenergital genom att mata in siffror för energianvändning. I del 9 finns beskrivning för hur du verifierar byggnadens energiprestanda och tar hänsyn till BBR25 med primärenergital.

Energilyftet

	Vill du förverkliga ditt projekt? Energimyndigheten välkomnar sökande i en utlysning inom forsknings- och innovationsprogrammet E2B2. Senast den 6 november 2018. Marknadsnära utvecklingsprojekt, demonstrationsprojekt samt utvärderingar av nya tekniklösningar. Utvärdering i detta avseende kan exempelvis vara projekt om olika tekniklösningar som har varit eller är aktuella inom nätverken BeBo, Belok, BeLivs, BeSmå, EnReSa eller LÅGAN Samhällsplanering och arkitektur för ökad energieffektivisering. Analysprojekt som utnyttjar Energimyndighetens genomförda mätningar av nära-nollenergibyggnader. Läs mer

	Nu finns stöd för innovativt och hållbart byggande Boverket ger stöd för åtgärder som främjar ett innovativt och hållbart bostadsbyggande med minskad klimat- och miljöpåverkan. Lämna din ansökan senast 8 oktober. Stöd gäller projekt som introducerar ny teknik inom områden som: Bostadens utformning och gestaltning. Innovativa och smarta lösningar med yteffektiva bostadsutformningar kan leda till minskad miljöpåverkan och kan även främja sociala relationer och umgänge. Livscykelanalyser (LCA). Stödet kan användas till att bekosta verktyg, LCA-expertis, inhämtning av data, dokumentation och spridning av resultat. Inomhusmiljö. Exempelvs kan nya lösningar för ventilation i byggnader förbättra luftkvaliteten och därmed hälsan för de boende. Digitalisering kopplat till boendet kan effektivisera de olika processerna. Industriellt byggande som har potential att minska förbrukning av material och kostnaden för byggande. Läs mer

	Ny revidering av direktivet för byggnaders energiprestanda Den 9 juni 2018 trädde en revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda (2018/844/EU) i full kraft. Sverige har nu 20 månader på sig att införa åtgärder med avseende på EU-direktivet i nationell lagstiftning. Revideringen innebär bland annat: Medlemsländerna ska ta fram långsiktiga energirenoveringsstrategier med sikte på hög energieffektivitet och koldioxidfrihet i bebyggelsen till 2050. Vid nyproduktion och ombyggnad av bostäder ska laddinfrastruktur för elfordon installeras om det finns fler än tio parkeringsplatser. I lokaler ställs krav på minst en laddstolpe och förberedelser för laddinfrastruktur för minst var femte parkeringsplats. Kraven på regelbundna inspektionsförfaranden för värme- och luftkonditioneringssystem i byggnader förenklas men breddas samtidigt till att gälla fler typer av installationer med en effekt överstigande 70 kW. Sverige behöver se över om dagens alternativa förfarande med information och rådgivning fortsatt kan tillämpas. Krav införs på att lokaler med uppvärmningssystem på en effekt över 290 W ska använda byggnadsautomationssystem för drift och övervakning från och med 2025, i de fall det bedöms vara tekniskt och ekonomiskt lämpligt. Primärenergifaktorer i byggregler kan ersättas med viktningsfaktorer. Läs mer

	Nu går det att lägga in byggnader uppförda enligt BBR 25 i LÅGANs databas LÅGAN databas över lågenergibyggnader har nu uppdaterats till att hantera krav på energiprestanda enligt BBR 25. Det vill säga med hänsyn taget till byggnaders energianvändning vid normalt brukande uttryckt i primärenergital. – Vi ser att lågans databas är ett sätt att nå ut till marknaden med kunskap och information om de lågenergibyggnader och lågenergiprojekt som finns runtom i vårt land säger Markus Lundborg projektledare på CIT Energy Management. Passa på att lägga in era energieffektiva byggnader i databasen redan i projekteringsstadiet. Projekterad energiprestanda kan sedan kompletteras med uppmätta värden och energideklaration längre fram i processen. Numera kan man även söka på aktör för att se vilka projekt aktören varit delaktig i. Läs mer

	Lägg in din lågenergibyggnad i LÅGANs databas över lågenergibyggnader Här presenteras två renoveringsprojekt bland de nyligen inlagda.

	Beställ eller avbeställ LÅGANs nyhetsbrev. Vill du veta mer om LÅGAN, besök www.laganbygg.se