Offentliga byggnader ska ligga steget före övriga byggnader gällande energieffektivisering. I en studie har större och mindre kommuner i Halland och Västra Götaland undersökts för att analysera dels hur energieffektiviseringsarbetet bedrivs och dels vilke effektiviseringspotentialen är i ett tjugotal kommunala byggnader så som stadshus, bibliotek och kulturhus. 

Det finns potential att energieffektivisera befintliga kommunala byggnader men fortfarande saknar många byggnader en genomförd energianalys och det är därför svårt att få en samlad bild av den totala energibesparingspotentialen. De byggnader som genomgått en energianalys delades in i två grupper. Grupp 1 med bättre energiprestanda och där det inte är prioriterat att utföra några större energiåtgärder och grupp 2 med högre energibesparingspotential och där åtgärder är angelägna. Energibesparingspotentialen för byggnader i grupp 1 uppskattas till 10-20 procent medan erfarenheter av energieffektiviseringar i byggnader av kategorin grupp 2 visar på möjliga besparingar upp mot 50 procent.

Elförbrukningen tenderar att vara hög i samtliga kommuner och här krävs en tydlig brukarmedverkan för att genomföra energieffektivisering. Energibesparingspotentialen avseende värme utnyttjas idag dåligt men tas något bättre till vara i samband med upprustning av fastigheter inom kommuner som har tydliga energimål. De kommuner som kommit lite längre i arbetet har ofta ett politiskt stöd och ett bra samarbete mellan det strategiska och det fastighetsnära arbetet. Det är av stor betydelse hur energifrågorna hanteras inom kommunen, där en bred politisk förankring och flera centrala tjänstemän som eldsjälar är ett lyckat koncept.

Kommunhus är ofta centralt placerade och borde kunna utnyttjas för marknadsföring av kommunens miljö- och energiarbete.

Läs mer: http://www.laganbygg.se/energibesparingspotential__112 

Projektet har med hjälp av termografering undersökt vilka delar av konstruktionen som utgör de mest betydande köldbryggorna hos vanligt förekommande hustyper från miljonprogramstiden. Undersökningen har fokuserat på flerbostadshus byggda 1965-1975 som står inför renovering under kommande år.

Projektet visar att en fältstudie kan ge svar på vilken konstruktionstyp som använts och vilka de största köldbryggorna är men att den ISO-standard som finns att tillgå för att genomföra termografering inte kan följas. Termografering kan användas för att skaffa en helhetsbild av byggnadens kondition och användas som kommunikationshjälpmedel för att diskutera åtgärder med såväl brukare som ägare. I arbetet har förslag på riktlinjer vid dokumentation vid genomförande av en termograferingsstudie i fält tagits fram.

I nästa steg kommer erfarenheter från termografering att kunna användas till att ta fram generella, praktiskt användbara och kostnadseffektiva metoder som kan åt­gärda energiförluster, komfortproblem och fukt/nedsmutsning i bygg­nader.

Läs mer: http://www.laganbygg.se/termografering-av-flerbostadshus__161 

I Helsingborg har den kommunala förvaltningen Kärnfastigheter byggt LSS-boendet Prisman. Projektet hade höga ambitioner om att uppföra byggnaden som passivhus och på så sätt bidra till kommunens energi- och miljöarbete. Ett LSS-boende är en byggnad för stöd och service till funktionshindrade, ett boende som ställer speciellt höga krav på inomhusmiljön. Funktionshindrade har färre möjligheter att påverka inomhusmiljön själva, samtidigt som de kan vara mer känsliga för kyla och värme vilket ställer höga krav. För att visa att det är fullt möjligt att bygga lågenergibyggnader även för LSS-boenden och andra byggnader med högt ställda krav på inomhusmiljö har en utvärdering av energianvändning och inomhusmiljön genomförts.

Utvärderingen visar att byggnaden klarar beställarens interna krav på att energianvändningen ska vara 30 procent lägre än krav i Boverkets byggregler. Prisman klarar i princip också krav på passivhus enligt FEBY (2009) om korrigering av tappvarmvatten görs enligt riktlinjer för flerbostadshus i SVEBY. Utvärderingen visar inte på några större problem med inomhusmiljön i byggnaden. Styrning av solavskärmning kan förbättras vilket skulle kunna förbättra dagsljusförhållanden och minska behovet av vädring.

Läs mer: http://www.laganbygg.se/lss-boende-i-helsingborg__59