Så här en bit in på det nya året vill vi gärna visa hur mycket som hände inom lågenergibyggande i Sverige 2015. Lågan har tagit fram en ny sammanställning som visar marknadsutvecklingen för lågenergibyggnader. Sedan den förra sammanställningen 2013 har antalet lågenergilägenheter ökat med 50 procent. Även arean lågenergilokaler ökar stadigt, och snabbast är ökningen för energiklass A. Detta visar att träget arbete lönar sig, att allt fler beställare efterfrågar lågenergibyggnader och att marknaden kan leverera.

Lågan har också gjort en utvärdering av energibesparing med ett överordnat styrsystem för ventilation, värme och kyla. Systemet har installerats i Kuggen i Göteborg och den årliga uppmätta specifika energianvändningen för byggnaden har minskat från 66 till 37 kWh/m².

Läs mer om projekten nedan.

Vänliga hälsningar,

Maria Brogren, ordförande i LÅGAN-programmet

År 2016 kommer det att finnas över tre miljoner kvadratmeter lågenergibyggnad i Sverige, där bostäder står för en något större andel än lokalbyggnader. Stockholms län har störst yta lågenergibyggnad per invånare, därefter följer Värmlands och Hallands län. En anledning till att Stockholm ligger i topp är Nya Karolinska sjukhuset som byggs som lågenergibyggnad. Andelen lågenergihus av det totala bostadsbyggandet slog rekord år 2013 med 10 procent och var år 2014 sju procent. Fem procent av nya lokalbyggnader år 2014 var lågenergibyggnader.

- Även om utvecklingen går framåt så visar detta att vi har ett stort arbete kvar för att nå våra nationella energimål, berättar Lågans programledare Pär Åhman från Sveriges Byggindustrier.

Av sammanställningens cirka 600 projekt var 40 procent certifierade enligt något energi- och/eller miljöklassningssystem. För 62 procent av de 88 projekten som anger information om både projekterad och uppmätt energiprestanda stämde den uppmätta energiklassen överens med den projekterade.

- Det här visar att vi behöver arbeta mer med uppföljning av energiprestanda inom Lågan, betonar Pär Åhman.

Byggandet av lågenergibostäder kom igång på riktigt år 2009, med ett rekordår 2013. Västra Götaland är det län som har flest lägenheter i lågenergibyggnader och tätt efter kommer Stockholms län. I Sverige finns nu i genomsnitt en och en halv lågenergilägenhet per tusen invånare, vilket är en ökning med 50 procent sedan den förra sammanställningen gjordes 2013.

Byggande av lågenergilokaler tog fart år 2010 och flest lågenergilokaler byggdes 2012. Det som kommer att öka ordentligt 2016 är nybyggnad i energiklass A. Nästan hälften av landets alla lågenergilokaler ligger i Stockholms län, följt av Västra Götalands län med cirka 15 procent. Totalt finns cirka 0,15 kvadratmeter lågenergilokaler per invånare i Sverige, vilket också det är en ökning med 50 procent sedan 2013.

Lågans nya sammanställning av lågenergibyggnader gäller för färdigställda lågenergibyggnader till och med 2015 samt planerade för 2016. Lågenergibyggnad definieras här som en ny byggnad med minst 25 procent lägre energianvändningen än gällande byggregler (BBR 21), dvs energiklass A och B. För ombyggnad är definitionen högst en energianvändning enligt gällande byggregler, dvs energiklass C.

Läs mer här

I kontorsbyggnader tillförs ständigt internvärme från verksamheter och personer. En del av värmen lagras i byggnaden och detta kan nyttjas när man styr systemen för ventilation, värme och kyla. Denna teori har testats i det redan relativt energieffektiva kontorshuset Kuggen. Styrsystemet tar hänsyn till den specifika byggnadens termiska tröghet, interna värmekällor och lokala väderprognoser och tillåter även större variationer i inomhustemperaturer. Systemet har utvärderats ur energi- och inneklimatsynpunkt.

- Vi är förvånade att vi kunde spara så mycket med det överordnade styrsystemet eftersom Kuggen redan är energieffektiv, berättar Bengt Bergsten som är energistrateg hos fastighetsägaren Chalmersfastigheter.

Kuggen uppfördes 2011 och är certifierad med Miljöbyggnad GULD. Under perioden med det nya styrsystemet i drift har den årliga uppmätta specifika energianvändningen för byggnaden gått från energiklass C till B enligt dagens gällande byggregler (BBR 22) som är skarpare än när bygganden uppfördes.

- En åtgärd som gjordes med den nya styrningen var nattavstängning av ventilation, vilket också hade kunnat göras med det gamla styrsystemet. Mindre än hälften av besparingen kan härledas från nattavstängningen. Det rådde ett också ett lägre kylbehov under sommaren med det nya styrsystemet, berättar Bengt Bergsten.

Utvärdering av innemiljön visar att under kontorsarbetstid uppfylldes normala temperaturkrav och krav på luftflöden både med och utan det överordnade styrsystemet. Eftersom det var svårt att få in tillräckligt med svar vid enkätundersökningarna kan det dock inte uteslutas att det nya styrsystemet påverkat brukarnas upplevelse av luftkvalitet och temperaturförhållanden i byggnaden.

Läs mer här