Lågenergibyggnaders totala energianvändning och specifika energianvändning påverkas i stor utsträckning av de brukarrelaterade energianvändningarna. Uppmätt energianvändning är ofta väsentligt högre än den beräknade användningen till exempel på grund av felaktiga antaganden av brukarrelaterade energiposter. Hushållsel och tappvarmvatten har blivit de största energiposterna i en byggnads energibalans när det byggs allt bättre isolerade och lufttäta hus som har ventilation med värmeåtervinning. Det innebär att storleken på energiposterna, hushållsel och tappvarmvatten, kommer att bli utslagsgivande för byggnadens totala energianvändning och energiprestanda.
För att möjliggöra en bra projektering av lågenergibyggnader är det viktigt att branschen har tillgång till bra statistik på brukarelaterade användningar, dess karakteristik och koppling till olika faktorer. Inte minst är det viktigt att utreda hur olika brukande påverkar byggnadens totala energianvändning och specifika energianvändning som BBR ställer krav på. Projektet delades upp i två delar där syftet i del 1 var att ta fram data på brukarrelaterade energiposter; hushållsel, tappvarmvatten, tappkallvatten och innetemperatur och beskriva dessa statistiskt genom medelvärden och spridningsmått samt kopplingar till byggnadsspecifika egenskaper såsom lägenhetsstorlekar och byggår. Resultatet kommer från mätningar i 1300 lägenheter. I del två analyserades sedan de framkomna resultaten efter att mätningarna fortsatt i ytterlige tre år i 1000 lägenheter.
Felaktiga antaganden av brukarrelaterade energiposter och innetemperatur är faktorer som i stor utsträckning är orsaken till felaktiga energiberäkningar. Olika brukarbeteende har lika stor påverkan på uppvärmningsenergin som storleken på uppvärmningsenergin i ett passivhus. Skillnaderna på hur mycket hushållsel och tappvarmvatten som används är stora. Studien kunde inte påvisa någon koppling mellan varken närvaro eller antalet boende med en hög eller låg användning av varken hushållsel eller tappvarmvatten. Därför bör alltid känslighetsanalyser göras vid projektering med låg och höganvändare av energianvändning. Det är lika viktigt att korrigera för skillnader i brukande som för skillnader i uteklimat vid verifiering av energiprestanda.
Del 2
Del 1
Projektledare:
Hans Bagge, Byggnadsfysik Lunds Tekniska Högskola