Projektet ”Regionalt lärande – passivhus” syftar till att öka kunskap- och erfarenhetsutbytet om lågenergihusbyggande mellan kommuner i Uppsala län. Lärandeprojektet är knutet till Knivsta kommuns byggande av passivhuset Högåsskolan. Planering, projektering och uppförande av Högåsskolan följs genom en så kallade ”följegrupp” (arbetsgrupp) bestående av 2-4 representanter från samtliga åtta kommuner i Uppsala län. På detta sätt får kommunala tjänstemän och politiker direkt insyn i processen som leder fram till ett färdigt passivhus. Projektledare på Knivsta kommun framhåller att byggprojektet Högåsskolan hittills har varit mycket framgångsrikt. Slutgiltig utvärdering av projektkostnader, drift- och underhållskostnader och komfort och funktion för skolverksamheten kommer att ske efter färdigställandet. En starkt bidragande faktor till projektets framgång är det goda samarbetet som Knivsta kommun har haft med den anlitade byggentreprenören. Knivsta kommun valde att genomföra byggprojektet i ett partneringsamarbete med byggentreprenören och framhåller fördelarna med partnering i utvecklingsprojekt. Varken Knivsta kommun eller den anlitade byggentreprenören hade tidigare erfarenheter av att bygga efter passivhusstandard och partneringsamarbetet har medfört att utmaningar och förändringar i projektet har kunnat hanteras på ett smidigt och effektivt sätt. Prognosen för byggprojektets kostnader ligger i linje med mer ”traditionella” byggprojekt och Knivsta kommun ställer sig i dagsläget positiva till att använda passivhusstandard eller motsvarande koncept i framtida nybyggnadsprojekt.
Genom projektet ”Regionalt lärande – passivhus” har ”följegruppen” fått insikt i produktionen av Högåsskolan och fått personliga erfarenheter och kunskaper om vad det innebär att bygga ett passivhus. Dessa erfarenheter och kunskaper har undanröjt upplevda osäkerhetsfaktorer och risker för att bygga lågenergihus. Projektet har även lett till att ”följegruppen” fått en tydlig uppfattning om hur det egna arbetet med lågenergihusbyggande och energieffektivisering av fastigheter står sig i förhållande till övriga kommuner i länet. Detta har bidragit till att ambitionsnivån för deltagarna har ökat. En ytterligare effekt av projektet är att kommunerna gemensamt jämför, utvärderar och diskuterar olika certifieringssystem och byggnadsstandarder. Flera projektdeltagare menar att dessa diskussioner har varit givande för det egna arbetet med målformuleringar och strategier för lågenergihusbyggande och energieffektiviseringar av fastigheter.
Slutrapport
Projektledare:
Simon Strandberg, STUNS