Att mäta och följa upp resultat från flerbostadshus som uppförts med prestanda på passivhusnivå är intressant på flera olika sätt. Blev energianvändningen så låg som förväntat? Vad kan avvikelser tänkas bero det på? Går det att mäta och verifiera byggnaderna eller uppstår problem? Vilka osäkerheter finns vid mätning? Vad bör driftorganisationen uppmärksammas på för att en låg energianvändning ska upprätthållas? Detta projekt belyser på olika sätt dessa frågeställningar.
Projektet omfattade uppföljning av energianvändningen i tre lågenergihusprojekt och en referensbyggnad, hur energifrågorna hanterats och vilka resultat som erhållits. Vidare har olika metoder för att bestämma byggnadens värmeförlusttal testats. Resultaten visar hur viktigt det är att systematiska kontroller och prestandaprovningar görs löpande under byggprojektet, men också att uppföljande mätningar påbörjas tidigt så kvarvarande driftproblem kan upptäckas. Vidare visar resultaten att säkra slutsatser om byggnadens energiprestanda inte kan dras från första årets driftdata, men däremot kan de ge tydliga indikationer på att driftproblem föreligger.
Ett av projektets syften var också att verifiera de olika metoder som finns för tidiga mätuppföljningar (helst redan första driftåret) av byggnaders energiprestanda, samt osäkerheter kopplade till olika metoder. Följande områden studerades:
-
Osäkerheter i beräkning och uppföljning
-
Betongkonstruktionens uttorkningsenergi
-
Mätning av värmeförlusttalet
-
Brister i rutiner och kontrollplaner
-
Ökade krav på värmeåtervinningssystemens funktion
Uppföljningsprojekt visar att kvalitetsarbetet måste vara högre och mer genomtänkt om energieffektiva byggnader med säkerhet ska nå uppsatta mål. Projektet uppmärksammar också en rad brister och problem som ger nyttig kunskap för andra.
Projektledare: